De essäer om politik och ekonomi som publiceras i denna volym präglas, liksom hela Humes filosofiska verk, av en strävan att göra filosofi till en i historien och erfarenheten förankrad vetenskap om människan. Enligt Hume hade filosofin nämligen i hög grad kommit att präglas av ogrundade antaganden, föreställningar och ren vidskepelse. Kort sagt, alltför mycket filosofiskt tänkande förutsatte en massa saker som vi människor inte kan veta någonting om, som inte går att iaktta, som det inte finns någon erfarenhet av och som inte ens är begripliga utanför ett teologiskt ramverk. Texterna innebär inte bara ett historiskt dokument och ett brandtal för upplysningen, utan kan också med fördel läsas som en samtida påminnelse om människans frihet, såväl hennes intellektuella och andliga som hennes politiska och ekonomiska.